Studieavgifterna som inte ger kvalitet
I söndags kunde man läsa i DN om hur lärosätena i landet riskerar att gå miste om hundratals miljoner kronor när studieavgifterna införs för studenter som kommer utanför EU/EES-området 2011.
Anledningen är inte svårare att förstå än att dessa studenter inte kommer att välja Sverige när utbildningen blir avgiftsbelagd, att vi haft så många sökande är för att utbildningen varit gratis för studenterna.
Tobias Krantz menar att detta är en satsning på kvalitet inom grundutbildningen. Att dessa studenter betalar för sig istället för att urholka högre utbildning kommer gynna kvaliteten. Ett problem är dock att man istället tar pengar från sektorn som man räknar med ska fyllas igen av avgiftsbetalande studenter, något som alltså inte är särskilt sannolikt, det tillkommer inte mer pengar med ett införande av avgifter. Därmed konkurrerar vi heller inte med kvalitet vilket kommer att synas i nästa års söksiffror.
Kvaliteten i svensk grundutbildning kan bara säkras genom ett rejält resurstillskott till grundutbildningen, där utbildningskvaliteten står i centrum innan andra kostnader ska täckas, det är trots allt det som är universitetens huvuduppdrag.
Argument som framförts för införandet av avgifter är att "alla andra har det" och att svenska studenter tvingas betala avgifter när de åker utomlands och studerar. Det är inget argument som är särskilt starkt för denna radikala förändring inom svensk högre utbildning. Det behöver finnas klara argument för hur det faktiskt gynnar studenterna, samhället och utbildningen för att det ska vara värt att titta på det. Idag finns inte detta.
Däremot finns det argument för att dessa studenter ska läsa i Sverige. Studenter från andra kulturer och länder ger nya perspektiv till utbildningen vilket är oerhört värdefullt och är svårt att få på något annat sätt än det internationella utbytet. Vi har även idag masterutbildningar med en majoritet internationella studenter som riskerar nedläggning på grund av ett sviktande studentunderlag i framtiden. Vi har inte råd att riskera detta om vi vill ha en utbildning i världsklass och med internationalisering i utbildningen.
Något som ibland tas upp är att man tvingas höja kvaliteten med ett införande av studieavgifter, för att kunna konkurrera om studenterna. Men med vilka resurser ska detta göras? Då avgiftsnivåerna ska vara fullt kostnadstäckande så innebär inte det några extra pengar in i systemet. Och med den urholkning som skett av grundutbildningen de senaste 15 åren så är det enda som kan höja kvaliteten en rejäl satsning med utökade anslag per student. Hur skulle sedan denna framtvingade kvaliteten komma studenterna till gang? Ska endast de studenter som betalar avgifter få del av den men inte icke-betalande svenska och internationella studenter? Men om inga pengar tillskjuts systemet så finns det heller inga pengar att använda till kvalitetsförbättringar. Ska det omfördelas för att höja kvaliteten för betalande studenter då? Nej, knappast troligt vilket gör att det inte är en kvalitetssatsning, det försämrar snarare kvaliteten.
Utbildning gynnar inte enbart individen, det gynnar även samhället med en välutbildad arbetskraft. Därmed bör det inte vara individen som ska betala för sin utbildning genom avgifter. Att sedan plånboken ska avgöra vem som kan studera ökar den sociala snedrekryteringen och ökar utbildningsklyftorna. Stipendiesummorna som angetts i samband med införandet av avgifter är inte tillräckliga för att täcka avgifterna för ens de "billigaste" utbildningarna, vilket leder till att endast de med pengar kan studera i Sverige. Detta är ett oerhört starkt argument för att utbildningen ska vara fortsatt avgiftsfri för alla studenter.
I dagsläget har jag inte hört ett enda argument som jag anser stödjer ett införande av dessa avgifter. Och nej, på mig biter inget sandlådeargument à la "alla andra har ju det".
Läs gärna SFS underlag och åsikter om studieavgifter.
//Bea
Anledningen är inte svårare att förstå än att dessa studenter inte kommer att välja Sverige när utbildningen blir avgiftsbelagd, att vi haft så många sökande är för att utbildningen varit gratis för studenterna.
Tobias Krantz menar att detta är en satsning på kvalitet inom grundutbildningen. Att dessa studenter betalar för sig istället för att urholka högre utbildning kommer gynna kvaliteten. Ett problem är dock att man istället tar pengar från sektorn som man räknar med ska fyllas igen av avgiftsbetalande studenter, något som alltså inte är särskilt sannolikt, det tillkommer inte mer pengar med ett införande av avgifter. Därmed konkurrerar vi heller inte med kvalitet vilket kommer att synas i nästa års söksiffror.
Kvaliteten i svensk grundutbildning kan bara säkras genom ett rejält resurstillskott till grundutbildningen, där utbildningskvaliteten står i centrum innan andra kostnader ska täckas, det är trots allt det som är universitetens huvuduppdrag.
Argument som framförts för införandet av avgifter är att "alla andra har det" och att svenska studenter tvingas betala avgifter när de åker utomlands och studerar. Det är inget argument som är särskilt starkt för denna radikala förändring inom svensk högre utbildning. Det behöver finnas klara argument för hur det faktiskt gynnar studenterna, samhället och utbildningen för att det ska vara värt att titta på det. Idag finns inte detta.
Däremot finns det argument för att dessa studenter ska läsa i Sverige. Studenter från andra kulturer och länder ger nya perspektiv till utbildningen vilket är oerhört värdefullt och är svårt att få på något annat sätt än det internationella utbytet. Vi har även idag masterutbildningar med en majoritet internationella studenter som riskerar nedläggning på grund av ett sviktande studentunderlag i framtiden. Vi har inte råd att riskera detta om vi vill ha en utbildning i världsklass och med internationalisering i utbildningen.
Något som ibland tas upp är att man tvingas höja kvaliteten med ett införande av studieavgifter, för att kunna konkurrera om studenterna. Men med vilka resurser ska detta göras? Då avgiftsnivåerna ska vara fullt kostnadstäckande så innebär inte det några extra pengar in i systemet. Och med den urholkning som skett av grundutbildningen de senaste 15 åren så är det enda som kan höja kvaliteten en rejäl satsning med utökade anslag per student. Hur skulle sedan denna framtvingade kvaliteten komma studenterna till gang? Ska endast de studenter som betalar avgifter få del av den men inte icke-betalande svenska och internationella studenter? Men om inga pengar tillskjuts systemet så finns det heller inga pengar att använda till kvalitetsförbättringar. Ska det omfördelas för att höja kvaliteten för betalande studenter då? Nej, knappast troligt vilket gör att det inte är en kvalitetssatsning, det försämrar snarare kvaliteten.
Utbildning gynnar inte enbart individen, det gynnar även samhället med en välutbildad arbetskraft. Därmed bör det inte vara individen som ska betala för sin utbildning genom avgifter. Att sedan plånboken ska avgöra vem som kan studera ökar den sociala snedrekryteringen och ökar utbildningsklyftorna. Stipendiesummorna som angetts i samband med införandet av avgifter är inte tillräckliga för att täcka avgifterna för ens de "billigaste" utbildningarna, vilket leder till att endast de med pengar kan studera i Sverige. Detta är ett oerhört starkt argument för att utbildningen ska vara fortsatt avgiftsfri för alla studenter.
I dagsläget har jag inte hört ett enda argument som jag anser stödjer ett införande av dessa avgifter. Och nej, på mig biter inget sandlådeargument à la "alla andra har ju det".
Läs gärna SFS underlag och åsikter om studieavgifter.
//Bea
Kommentarer
Trackback
