Det här med heltidstudier

Ponera att man som student studerar en kurs/ett program på heltid, 30 hp (ECTS-credits) per termin. 1 hp ska motsvara cirka 25-30 timmar per vecka, vilket gör att 1,5 hp ska motsvara cirka 37,5-45 timmar per vecka. Det går att fördjupa sig lite om man vill i ECTS Users' Guide.

Det ultimata, enligt SFS mening, är att man som student har dels en rimlig lägstanivå på antal undervisningstimmar, eller lärarkontakt så behöver vi inte specificera vilken form av undervisning som menas. Vi vill se 15 timmar som minimum. Detta anser vi ger en bra balans mellan tid för undervisning och tid för egenstudier, reflektion och examninationsuppgifter (alla delar ska ingå i de timmarna som nämns ovan). Idag finns utbildningar, främst på humaniora, samhällsvetenskap och juridik som har så lite som 4 timmar undervisningstid per vecka.

Samtidigt har vi idag utbildningar som istället har det motsatta problemet, med väldigt många timmars undervisning/laborationer/seminarier. Inte bra om inte tiden räcker till för inläsning och reflektion utan att arbestbördan istället kraftigt överstiger rekommenderad sådan.

Läget är med andra ord inte optimalt idag. Kopplat till detta har vi studenternas ekonomiska situation. Att ha råd med litteratur, hyra, kollektivtrafik, mat och andra levnadsomkostnader är naturligtvis en viktig faktor för att kunna ägna sig koncentrerat åt sina studier på heltid. Så är inte fallet idag. Regeringen kommer att höja lånedelen på studiemedlet vilket förbättrar situationen i detta nu, men skuldsätter den enskilda studentern än mer för framtiden.

Så har vi fribeloppet, gränsen för hur mycket man som student kan tjäna utan att det inverkar på studiemedlet. Detta ska nu höjas till cirka 137 000 per kalenderår.

Detta görs med argumentet att det ska löna sig att arbeta även för studenter. Helt i linje med regeringens politik så det är inget konstigt så långt.

Men om vi tittar på arbetsbördan som en student ska ha vid heltidsstudier, jag är medveten om att det inte ser ut så idag på många utbildningar och att studenterna anser detta också, så innebär detta alltså en full arbetsvecka att jämföra med vad en arbetstagare i Sverige idag har. Ingen skulle uppmana dessa arbetstagare att arbeta extra för att få ekonomin att gå ihop, därav anser vi inte eller att studenter ska behöva göra det. Frivilligt för de som kan och vill, absolut! Men ett studiemedel som man som student kan klara sig på och ägna sig åt sina studier på heltid är det som bör prioriteras. Som lyftes ovan gällande arbetsbördan så är det också tydligt att alla studenter inte har möjlighet att arbeta extra på grund av en hög arbetsbörda i sina studier.

Så läste jag en motion inlämnad till riksdagen idag gällande just detta. Inget konstigt med förslaget i sig, det är konsekvent utifrån politiken, så långt allt väl. Det rör frågan om att helt eller delvis försörja sig under sin studietid på extraarbete. Att göra det delvis om man har tid med ett extraknäck eller om man faktiskt studerar deltid, absolut. Men att helt försörja sig på ett extraarbete parallellt med heltidsstudier? Då värnar man inte särskilt om studentens hälsa eller vad som krävs för att klara heltidsstudier. Jag skulle vilja höra en motivering till det.

Det andra som nämns i motionen som jag reagerar på är att extraarbete "ger en bättre kontakt med arbetsmarknaden och underlättar för studenter att få ett arbete efter examen". För det första kan sägas att man som student inte får de mest kvalificerade extraknäcken som har koppling till den arbetsmarknad man ska söka sig till efter avslutad utbildning. Jag arbetade extra inom äldrevårde och har en pol.mag. i statsvetenskap, inte så kopplat med andra ord.

Läser man sedan i examensordningen för till exempel magisterexamen så kan man läsa:
- visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings-
och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad
verksamhet.

Vidare så har lärosätena samverkan som ytterligare en uppgift idag, och det är ingen tvekan om att arbetslivsanknytning ska ske inom ramen för utbildningen, inte något som studenten på egen hand ska ta tag i utöver sina heltidsstudier. Att det också kan kvalitetssäkras är en viktig faktor som inte kan göras genom ett extraarbete.

Så, i sak om ett slopat fribelopp har jag inget problem att förstå den motion som lagts fram. Men resonemanget kring högre utbildning håller jag inte med om, alls. Syftet med högre utbildning, vilken funktion den har och studentens roll och situation i den måste fortsätta diskuteras och komma alla riksdagsledamöter till del. Och man måste nå roten till problemet och inte åtgärda symptomen.

//Bea

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0