Studentinflytandet - om skriftlig fråga och dess svar

För ett par veckor sedan inkom en skriftliga fråga till Jan Björklund angående studentinflytandet som handlade om hur han avsåg att förbättra studenternas möjligheter till inflytande på landets universitet och högskolor.

Häromdagen kom svaret på frågan. Jag måste dock tillstå att jag inte tyckte att det var ett direkt svar. Att regeringen inte hade som intention att fullt ut finansiera all verksamhet som kårerna bedriver är en självklarhet, och ingen begär det. Dock så kräver den infrastruktur som är nödvändig för att tillvarata engagemanget mer resurser än vad som idag ges, som dessutom kommer att bli mindre kommande år. Att rekrytera, utbilda och följa upp det arbete som till exempel studentrepresentanter utför dagligen kräver tid och resurser. Det kräver att kårerna har möjlighet att ha förtroendevalda på heltid, hur många beror såklart på hur stort lärosätet är. Det krävs till exempel att en förtroendevald är med på ledningsgruppsmöten och rektorsmöten för att få direktinformation om vad som händer på lärosätet och därifrån formulera strategier för hur studentkåren ska agera i vissa situationer. Och studentinflytandet skulle inte bli reellt om inte det fanns möjlighet till detta. Det ideella engagemanget är en förutsättning, men också en stabil struktur som kan ta tillvara det. Utöver detta krävs det bland annat omvärldsbevakning (ett ganska omfattande arbete i dessa reformernas tidevarv) stöd, rådgivning och informationsspridning till studenter och mycket mycket mer.

Detta är inte verksamhet
som kan existera utan resurser. Då kårernas arbete idag är stadgat i förordning och gör gällande att studentinflytande och utbildningsbevakning dessutom ska bedrivas för samtliga studenter inom kårens verksamhetsområde, så är det inte särskilt enkelt att rekrytera medlemmar på den verksamheten, då den ska bedrivas för alla (vilket jag inte motsätter mig).

Att den formella rätten till studentinflytande inte är borttagen stämmer helt, det har ingen trott eller påstått vad jag vet. Men jag vill gärna se att den formella rätten kan användas till kvalitativt arbete. Där studenterna har möjlighet att forma åsikter efter att ha kunnat tillägna sig kunskap om olika frågor och därefter bedriva sitt arbete.

De senaste dagarna har det uppdagats att det inte går helt smidigt för studentkårerna runtom i landet vad gäller relationen till lärosätet. Det handlar främst om förhandling av ekonomiskt stöd till kåren, något som är nödvändigt för att inte verksamheten ska tvingas minska till oigenkännlighet på sina håll. Men det verkar också finnas en viss missförståelse för att statsanslaget ska utbetalas till kårerna utan förbehåll, då förbehållet redan finns i lagtext och beskriver studentkårernas uppdrag som ska bedrivas för dessa medel.

Det är frågan om oberoendet
som SFS just nu lägger sitt fokus på. Kårernas oberoende är centralt för att de ska kunna bidra till utvecklingen vid lärosäten på ett kontruktivt sätt och kunna ta positionen som motpart utan att riskera påföljder.

Jag vill gärna veta konkret hur utbildningsministern tänker sig att noga följa effekterna av avskaffandet, men det blir troligen en fråga för nästa möte.

//Bea

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0