Sommarföljetongen 2010: antagningsreglerna till högskolan

Kritiken mot de nya antagningsreglerna till högskolan har nog inte undgått många under de senaste veckorna. Den har kommit från SFS, Högskoleverket, oppositionen, enskilda sökanden och nordiska ministrar. Till slut gav sig Tobias Krantz och sa att de nya reglerna måste ses över igen.

Inför denna terminsstart så trädde de nya reglerna ikraft. Det innebär att det är fyra kvotgrupper av sökanden som har olika många utbildningsplatser att konkurrera om, ett proportionerligt antal utifrån antal sökande i gruppen. Grupperna är följande:

  • 1 - direktgruppen. Här finns sökanden med svensk gymnasial utbildning.
  • 2 - kompletteringsgruppen. Här finns sökande med svenska betyg som läst på komvux för att läsa upp till grundläggande behörighet eller konkurrenskompletterat för att tillgodogöra sig meritpoäng.
  • 3 - här finns sökande med utländska gymnasiebetyg.
  • 4 - Här finns sökande med folkhögskolebetyg.
Meritpoäng är de extra poäng som elever som gått ut gymnasieskolan 2003 eller senare kan tillgodogöra sig. De kan ges för kurser i moderna språk, engelska, matematik och särskilda kurser som är kopplad till områdesbehörigheter (kurser som krävs som förkunskaper till en särskild högskoleutbildning).

Problem med de nya reglerna är att sökande med äldre gymnasiebetyg inte kan få meritpoäng vilket gjort att de som har toppbetyg och meritvärde 20,0 inte kommer in till utbildningar då det krävs mer än 20,0 och till flera utbildningar maxpoängen 22,5. De sökandena är borträknade från början och kan inte längre komma in på sina toppbetyg för att man inte har några övergångsregler i det nya systemet.

Detta har rönt stor kritik och DO har fått in flera anmälningar bland annat har Tobias Krantz själv blivit DO-anmäld. Dock kan bara DO uttala sig om att man tycker att det är orättvist, för trots att det är indirekt diskriminering så har det stöd i högskoleförordningen (7 kap.). Är det inte fantastiskt att vi i Sverige kan lagstifta om indirekt diskriminering..? Jag har fått mail från sökande som har 20,0 i meritpoäng från sin gymnasieutbildning tidigare än 2003 och som är förtvivlade att de nu inte kan kommit in på sin drömutbildning.

Från regeringens sida så har man lyft två förklaringar till det nya systemet, att man dels vill premiera elever att läsa kurser i t.ex. språk och matematik samt att man vill gynna direktövergång till högskolan, vi har alldeles för gamla studenter i Sverige idag. Fast dessa två anser jag kan diskuteras var för sig, om man nu inte menar att åldersfrågan ska "rättas till" på detta orättvisa sätt? För annars kanske det finns andra incitament och förändringar som kan ligga till grund för att få fler elever att läsa matte? Och vad problemet är med "äldre" studenter i högskolan har ingen gett något svar på. Tobias Krantz har uttalat sig och sagt att det gynnas både individen och samhället, men på vilket sätt ges det ingen förklaring på.

Så har vi de sökande med utländska betyg. I många fall har den kvotgruppen varit så lite att det inte fanns några utbildningsplatser för dem att konkurrera om. Ingen chans från början. Detta har kritiserats från nordiska ministrar bland annat från Danmark och Island samt Finland. Lunds universitet tog tag i den frågan genom att göra en särskild prövning för dessa studenter och antog en från den gruppen där det fanns sökande och under förutsättning att de nådde upp till lägsta meritpoängen bland de ordinarie antagna.

Nu har frågan nått till EU-kommissionen som ska granska de nya antagningsreglerna gällande sökande med utländska betyg. Det som ska granskas är huruvida de nya reglerna strider mot EU-lagsiftningen, specifikt artikel 18 i TFEU (The Treaty on the Functioning of the European Union) som lyder:

"Within the scope of application of the Treaties, and without prejudice to any special provisions
contained therein, any discrimination on grounds of nationality shall be prohibited.

The European Parliament and the Council, acting in accordance with the ordinary legislative procedure,
may adopt rules designed to prohibit such discrimination.
"

Högst intressant är att Högskoleverket i en utredning har uttalat sig i frågan och kommit fram till att det nya systemet sannolikt inte är förenligt med EG-rättens krav på likvärdig behandling.



Jag fick idag tag i det brev som EU-kommissionen sänt till utbildningsdepartementet och Sverige har till den 6 oktober att svara. Det ska bli högst intressant att läsa svaret. Maila gärna om ni vill läsa brevet, [email protected]


Vi kan inte ha ett antagningssystem som ser ut på det här sättet. Det är oöverskådligt, högst komplicerat och orättvist. Tre beskrivningar av ett system som berör drygt 200 000 personer årligen. Det är inte acceptabelt!

Och jo, jag tycker det är bra att man nu ska se över reglerna. Trots att de nu faktiska problemen lyftes upp redan innan reglerna trädde ikraft - att lyssna till remissinstanser som är experter på området torde  vara praxis för politiker.

Och jag kan inte betona nog att hela antagningssystemet måste ses över! Allra helst bör det tillsättas en parlamentarisk utredning för detta, så att det kan bli ett system som är relativt hållbart över tid men framförallt rättvist. Nej, alla kommer inte in på högskolan, några kommer inte att kunna konkurrera om en plats. Det är att på det här sättet vara utestängd från början som inte är godtagbart. Det finns de som säger att de sökande alltid kan göra högskoleprovet. Men vill vi att det ska vara första vägen in för studenter med högsta betyg?

Jag misstänker att detta inte bara är en upprörande följetong för sommaren 2010 utan kommer att fortsätta under kommande året.

//Bea



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0