beatricehoga

Nu har så regeringen fattat beslut om särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. I detta kan man se fördelningen per lärosäte vad gäller statsanslaget som ska fördelas till studentkårerna runtom i landet.

Ni hittar det under ap. 11 här

//Bea

Tänkte kommentera den rankinglista som nu kommit, Academic Ranking of World Universities, det kan vara värt att göra det i valtider - så inte den används som ursäkt eller argument för att inte satsa på högre utbildning i Sverige.

Tre universitet i Sverige tar sig in på topp 100-listan, vi har Karolinska Institutet (42), Uppsala universitet (66) och Stockholms universitet (79), vilket är roligt såklart!

Men det säger ingenting om kvaliteten i de enskilda utbildningarna och det är viktigt att komma ihåg. Tittar man på kriterierna för till exempel utbildningskvalitet så är indikatorn om en tidigare student vunnit Nobelpris eller har medaljer inom sitt fält. Det är också mycket kopplat till publiceringar och citeringar. Så det säger ingenting och pedagogisk kompetens och framförallt inget om undervisningstid. Så ett universitet med många Nobelprisvinnare men inga undervisningstimmar kan bli topprankat - jag tror inte särskilt många studenter skulle känna av kvaliteten i den utbildningen...Men det är inte fy skam för det såklart!

Vad gäller topp 100-listan över främsta universiteten inom samhällsvetenskap så finns inte Sverige med, det förvånar mig inte - men återigen så mäter inte denna ranking kvalitet eller ger någon egentlig fingervisning för studenter. Men den får uppmärksamhet, därför är det viktigt att påpeka vad den faktiskt rankar.

Så detta kan inte användas som en ursäkt för att inte satsa på utbildningskvalitet i Sverige - bara så alla är med på det menar jag.



(bild från svenska.yle.fi)

Även Nicke Grundberg lyfter frågan.

//Bea

Innan jag skulle lämna kontoret idag så gick jag på toaletten. När jag är där så hör jag ett högt tjut bort i korridoren. Tänker såklart vad tusan det var och går till kontoret. Där tjoar min kollega Elisabeth Gehrke och säger att "regeringen ändrar antagningsreglerna!"

Vi blev glada båda två, det har varit oerhört frustrerande att arbeta med den här frågan faktiskt. Att det varit det beror på att jag fått mail och telefonsamtal från sökande som inte kommit in och som varit jättebesvikna, arga och mått dåligt över de nya reglerna och att de inte kunnat konkurrera på samma villkor som andra. Det är sällan man blir kontaktade av enskilda på det sättet när man jobbar på nationell nivå. Jag hoppas att de som kontaktat mig känner sig väl bemötta och att de nu får viss upprättelse.

Det är lätt att vara kritisk till att regeringen inte lyssnade till varningarna för dessa konsekvenser innan man tog beslut om de nya reglerna, men jag känner att jag och SFS varit tydliga med det tidigare. I dagsläget tänker jag vara glad för att arbetet den senaste tiden gett resultat.

En brasklapp tänker jag lägga in dock och det är att frågan inte är över för att regeringen nu backar. Ändringen för sökande med äldre gymnasiebetyg ska nu gälla från och med nästa år, antagningen till HT2011. Vidare så granskar EU-kommissionen regeringen gällande sökande med utländska betyg som misstänkts ha diskriminerats vilket strider mot EG-rätten. Men hela antagningssystemet måste ses över!

Idag är det ett oöverskådligt och komplext system som måste utredas från grunden. Den utredningen bör göras parlamentarisk, något som berördes i Almedalen av Ulrika Carlsson (C), Lars Hjälmered (M), Mats Pertoft (Mp) och Marie Granlund (S) under ett seminarium om just antagningsreglerna. En utredning måste också nära involvera berörda parter i form av studenter, lärosäten, Högskoleverket (HSV) och Verket för Högskoleservice (VHS). Det kommer också att krävas resurser med tanke på de frågor som idag ligger på HSV:s bord i form av ett nytt kvalitetsutvärderingssystem och examensrätter för den nya lärarutbildningen.

//Bea

Här kommer en länk till brevet som EU-kommissionen skickat till Utbildningsdepartementet!

(Tack Christian Stråhlman)

//Bea

Kritiken mot de nya antagningsreglerna till högskolan har nog inte undgått många under de senaste veckorna. Den har kommit från SFS, Högskoleverket, oppositionen, enskilda sökanden och nordiska ministrar. Till slut gav sig Tobias Krantz och sa att de nya reglerna måste ses över igen.

Inför denna terminsstart så trädde de nya reglerna ikraft. Det innebär att det är fyra kvotgrupper av sökanden som har olika många utbildningsplatser att konkurrera om, ett proportionerligt antal utifrån antal sökande i gruppen. Grupperna är följande:

• 1 - direktgruppen. Här finns sökanden med svensk gymnasial utbildning.
• 2 - kompletteringsgruppen. Här finns sökande med svenska betyg som läst på komvux för att läsa upp till grundläggande behörighet eller konkurrenskompletterat för att tillgodogöra sig meritpoäng.
• 3 - här finns sökande med utländska gymnasiebetyg.
• 4 - Här finns sökande med folkhögskolebetyg.

Meritpoäng är de extra poäng som elever som gått ut gymnasieskolan 2003 eller senare kan tillgodogöra sig. De kan ges för kurser i moderna språk, engelska, matematik och särskilda kurser som är kopplad till områdesbehörigheter (kurser som krävs som förkunskaper till en särskild högskoleutbildning).

Problem med de nya reglerna är att sökande med äldre gymnasiebetyg inte kan få meritpoäng vilket gjort att de som har toppbetyg och meritvärde 20,0 inte kommer in till utbildningar då det krävs mer än 20,0 och till flera utbildningar maxpoängen 22,5. De sökandena är borträknade från början och kan inte längre komma in på sina toppbetyg för att man inte har några övergångsregler i det nya systemet.

Detta har rönt stor kritik och DO har fått in flera anmälningar bland annat har Tobias Krantz själv blivit DO-anmäld. Dock kan bara DO uttala sig om att man tycker att det är orättvist, för trots att det är indirekt diskriminering så har det stöd i högskoleförordningen (7 kap.). Är det inte fantastiskt att vi i Sverige kan lagstifta om indirekt diskriminering..? Jag har fått mail från sökande som har 20,0 i meritpoäng från sin gymnasieutbildning tidigare än 2003 och som är förtvivlade att de nu inte kan kommit in på sin drömutbildning.

Från regeringens sida så har man lyft två förklaringar till det nya systemet, att man dels vill premiera elever att läsa kurser i t.ex. språk och matematik samt att man vill gynna direktövergång till högskolan, vi har alldeles för gamla studenter i Sverige idag. Fast dessa två anser jag kan diskuteras var för sig, om man nu inte menar att åldersfrågan ska "rättas till" på detta orättvisa sätt? För annars kanske det finns andra incitament och förändringar som kan ligga till grund för att få fler elever att läsa matte? Och vad problemet är med "äldre" studenter i högskolan har ingen gett något svar på. Tobias Krantz har uttalat sig och sagt att det gynnas både individen och samhället, men på vilket sätt ges det ingen förklaring på.

Så har vi de sökande med utländska betyg. I många fall har den kvotgruppen varit så lite att det inte fanns några utbildningsplatser för dem att konkurrera om. Ingen chans från början. Detta har kritiserats från nordiska ministrar bland annat från Danmark och Island samt Finland. Lunds universitet tog tag i den frågan genom att göra en särskild prövning för dessa studenter och antog en från den gruppen där det fanns sökande och under förutsättning att de nådde upp till lägsta meritpoängen bland de ordinarie antagna.

Nu har frågan nått till EU-kommissionen som ska granska de nya antagningsreglerna gällande sökande med utländska betyg. Det som ska granskas är huruvida de nya reglerna strider mot EU-lagsiftningen, specifikt artikel 18 i TFEU (The Treaty on the Functioning of the European Union) som lyder:

"Within the scope of application of the Treaties, and without prejudice to any special provisions
contained therein, any discrimination on grounds of nationality shall be prohibited.

The European Parliament and the Council, acting in accordance with the ordinary legislative procedure,
may adopt rules designed to prohibit such discrimination."

Högst intressant är att Högskoleverket i en utredning har uttalat sig i frågan och kommit fram till att det nya systemet sannolikt inte är förenligt med EG-rättens krav på likvärdig behandling.



Jag fick idag tag i det brev som EU-kommissionen sänt till utbildningsdepartementet och Sverige har till den 6 oktober att svara. Det ska bli högst intressant att läsa svaret. Maila gärna om ni vill läsa brevet, [email protected]


Vi kan inte ha ett antagningssystem som ser ut på det här sättet. Det är oöverskådligt, högst komplicerat och orättvist. Tre beskrivningar av ett system som berör drygt 200 000 personer årligen. Det är inte acceptabelt!

Och jo, jag tycker det är bra att man nu ska se över reglerna. Trots att de nu faktiska problemen lyftes upp redan innan reglerna trädde ikraft - att lyssna till remissinstanser som är experter på området torde  vara praxis för politiker.

Och jag kan inte betona nog att hela antagningssystemet måste ses över! Allra helst bör det tillsättas en parlamentarisk utredning för detta, så att det kan bli ett system som är relativt hållbart över tid men framförallt rättvist. Nej, alla kommer inte in på högskolan, några kommer inte att kunna konkurrera om en plats. Det är att på det här sättet vara utestängd från början som inte är godtagbart. Det finns de som säger att de sökande alltid kan göra högskoleprovet. Men vill vi att det ska vara första vägen in för studenter med högsta betyg?

Jag misstänker att detta inte bara är en upprörande följetong för sommaren 2010 utan kommer att fortsätta under kommande året.

//Bea

I söndags kunde man läsa i DN om hur lärosätena i landet riskerar att gå miste om hundratals miljoner kronor när studieavgifterna införs för studenter som kommer utanför EU/EES-området 2011.

Anledningen är inte svårare att förstå än att dessa studenter inte kommer att välja Sverige när utbildningen blir avgiftsbelagd, att vi haft så många sökande är för att utbildningen varit gratis för studenterna.

Tobias Krantz menar att detta är en satsning på kvalitet inom grundutbildningen. Att dessa studenter betalar för sig istället för att urholka högre utbildning kommer gynna kvaliteten. Ett problem är dock att man istället tar pengar från sektorn som man räknar med ska fyllas igen av avgiftsbetalande studenter, något som alltså inte är särskilt sannolikt, det tillkommer inte mer pengar med ett införande av avgifter. Därmed konkurrerar vi heller inte med kvalitet vilket kommer att synas i nästa års söksiffror.

Kvaliteten i svensk grundutbildning kan bara säkras genom ett rejält resurstillskott till grundutbildningen, där utbildningskvaliteten står i centrum innan andra kostnader ska täckas, det är trots allt det som är universitetens huvuduppdrag.

Argument som framförts för införandet av avgifter är att "alla andra har det" och att svenska studenter tvingas betala avgifter när de åker utomlands och studerar. Det är inget argument som är särskilt starkt för denna radikala förändring inom svensk högre utbildning. Det behöver finnas klara argument för hur det faktiskt gynnar studenterna, samhället och utbildningen för att det ska vara värt att titta på det. Idag finns inte detta.

Däremot finns det argument för att dessa studenter ska läsa i Sverige. Studenter från andra kulturer och länder ger nya perspektiv till utbildningen vilket är oerhört värdefullt och är svårt att få på något annat sätt än det internationella utbytet. Vi har även idag masterutbildningar med en majoritet internationella studenter som riskerar nedläggning på grund av ett sviktande studentunderlag i framtiden. Vi har inte råd att riskera detta om vi vill ha en utbildning i världsklass och med internationalisering i utbildningen.

Något som ibland tas upp är att man tvingas höja kvaliteten med ett införande av studieavgifter, för att kunna konkurrera om studenterna. Men med vilka resurser ska detta göras? Då avgiftsnivåerna ska vara fullt kostnadstäckande så innebär inte det några extra pengar in i systemet. Och med den urholkning som skett av grundutbildningen de senaste 15 åren så är det enda som kan höja kvaliteten en rejäl satsning med utökade anslag per student. Hur skulle sedan denna framtvingade kvaliteten komma studenterna till gang? Ska endast de studenter som betalar avgifter få del av den men inte icke-betalande svenska och internationella studenter? Men om inga pengar tillskjuts systemet så finns det heller inga pengar att använda till kvalitetsförbättringar. Ska det omfördelas för att höja kvaliteten för betalande studenter då? Nej, knappast troligt vilket gör att det inte är en kvalitetssatsning, det försämrar snarare kvaliteten.

Utbildning gynnar inte enbart individen, det gynnar även samhället med en välutbildad arbetskraft. Därmed bör det inte vara individen som ska betala för sin utbildning genom avgifter. Att sedan plånboken ska avgöra vem som kan studera ökar den sociala snedrekryteringen och ökar utbildningsklyftorna. Stipendiesummorna som angetts i samband med införandet av avgifter är inte tillräckliga för att täcka avgifterna för ens de "billigaste" utbildningarna, vilket leder till att endast de med pengar kan studera i Sverige. Detta är ett oerhört starkt argument för att utbildningen ska vara fortsatt avgiftsfri för alla studenter.

I dagsläget har jag inte hört ett enda argument som jag anser stödjer ett införande av dessa avgifter. Och nej, på mig biter inget sandlådeargument à la "alla andra har ju det".

Läs gärna SFS underlag och åsikter om studieavgifter.



//Bea